Auto-fix your bugs

Your mother probably taught you to write unit test cases for all your code? She probably insisted that you should write a new test case for every reported bug? You probably wondered why, but still followed her advice like any dutiful child?

Now, the answer is here. With the help of Search Based Software Engineering (SBSE) and Genetic Programming (GP) some researchers have shown how you can use all your hard earned test cases to auto-fix your bugs.

There is no doubt in my mind that we are at the brink of a revolution in Software Engineering!

Personlighet inte så viktigt...

Hur många gånger har du fått göra ett personlighetstest när du har sökt jobb? Nuförtiden brukar varenda arbetsgivare vilja ha ett sådant. Spelar då personligheten någon roll för hur man lyckas på jobbet?

Enligt en ny norsk studie som publicerats i IEEE Transactions on Software Engineering har personlighet ingen avgörande betydelse för hur man lyckas med "pair programming". Slutsatsen av studien är att det är expertis som fäller avgörandet, i synnerhet för att lösa svåra problem.

Tillsvidare fortsätter diverse mer eller mindre seriösa företag att erbjuda olika personlighetstester. (SvD, PC för Alla, Aftenposten: "Advarer mot personlighetstester")

Unt.se - Universitetet medger brister vid uppsägning

Varför är det så svårt att hantera personalärenden? Unt.se - Universitetet medger brister vid uppsägning: "Men professorerna hade aldrig hörts under utredningen. Under mötet med rektorn ber de förgäves att få veta mer exakt vad de anklagas för och hävdar bland annat att de själva mobbats."

Kvalitet i högskolestudierna

Studio Ett i P1 hade idag ett intressant inslag om högskolestudiernas kvalitet: Studio Ett - P1 - sr.se: "Vad är det som gör en utbildning på högskola och universitet bra? Är det antalet undervisningstimmar? Är det lärarna? Eller ligger ansvaret för kvalitén hos studenten?" (Du kan även lyssna till inslaget där.)

Poängen med inslaget var att det gick åt allt för lite tid till studierna. I snitt fick studenterna i vissa ämnen 3-4 h undervisning i veckan. Och över 50% av studenterna la inte ner mer än 20 h i veckan totalt på sina studier. SFS krävde att man skulle få 15 h i veckan i lärarledd tid. Utbildningsministern fick uttala sig och sa att det lät rimligt men att det var för dyrt.

Men det finns ju en enkel lösning. Behåll finansieringen på nuvarande nivå men minska på antalet studieplatser. Under en lång följd av år har man gjort tvärtom, dvs att man har behållit finansieringen men ökat antalet studenter. Då är det inte så svårt att räkna ut att man dels får en "breddad rekrytering"—dvs fler studenter som inte har förutsättningar för studier—och dels att man får mindre resurser per student. Och som vore inte vägen tung nog att gå så lägga de sten på börda. Anslagssystemet har gjorts beroende av att man fortsätter att godkänna lika många studenter som tidigare. Alltså:

1. Fler "svaga" studenter.
2. Mindre medel per student.
3. Krav på oförändrad genomströmning.

---

4. Slutsats: Kraftigt sänkt kvalitet

Finns det någon annan lösning än att minska på antalet studenter?

Karin Bojs verkar tro på Atkins

När man följer DN:s rapportering om olika nya rön om Atkins—särskilt när det gäller kommentarer från Karin Bojs, som de här:

• Snabbanalys om kolhydrater Forskarna har INTE _ tvärtemot vad som har påståtts i media nu på morgonen _ hittat någon statistiskt säkerställd skillnad i total dödlighet.
• Färre kolhydrater bästa bantningen
• Religiöst om fett och fetma "Faktum är att denna antifettpropaganda påminner ganska mycket om homeopati och medeltidens signaturlära."

—är det svårt att tro annat än att hon inte tycker att Atkins är något bra. Vad har hänt med den journalistiska opartiskheten? Här finns i alla fall en sajt som dissar Atkins för den som vill se argument mot: atkinsexposed.org.

Själva formeln för MI

Jag har tidigare skrivit om det nya MI som ska vara bättre än BMI på att ta hänsyn till hur långa/korta ben en person har. Tyvärr saknades formeln i pressreleasen och i SvD:s notis men nu har jag fått tag på den:

MI is the body mass (kg) times 0.28 divided by th sitting height squared (m2):
MI = 0.28*m/s*s
Best regards
W Müller

Där sitting height tydligen är avståndet från baken till hjässan. För en person med medellånga ben blir MI=BMI.

\tablename och \figurename

I vetenskapliga artiklar ska man ibland skriva Figure och ibland Fig. Ganska irriterande tills jag upptäckte att LaTeX har makron för detta. Det räcker att skriva \tablename och \figurename så ser LaTeX till att allt ser ut som det ska.

FSF/UNESCO Free Software Directory

Det är makalöst hur mycket man kan göra med sin dator utan att behöva köpa någon programvara. På den här sajten finns en förteckning som försöker vara heltäckande: FSF/UNESCO Free Software Directory

Svar från livsmedelsverket

Här är svar från livsmedelsverket:

Hej Debatten om transfettsyrornas eventuella skadliga effekter har bl a lett till att de flesta producenter har justerat sina tillverkningsprocesser så att halterna transfettsyror avsevärt har minskat. Livsmedelsverket har för tillfället inga avsikter att ta initiativ så länge det inte finns mer säkra indikationer på att det behövs. Inom EU pågår diskussioner om nya regler för näringsvärdedeklaration på livsmedel och det ser väl ut som att det blir resultat under året. Hälsningar från Eva-May Ohlander Upplysningen

Oberoende kommission för utvärdering av nationell krishanteringsförmåga...

Nu har regeringen tillsatt en utredning som ska granska om regeringen har gjort något fel... Läs mer här: Oberoende kommission för utvärdering av nationell krishanteringsförmåga med anledning av naturkatastrofen i Asien tillsätts Jag finner ganska många fel med den så kallade kommissionen:

1. Det är riksdagens uppgift att granska regeringen inte regeringens. Nu har man gjort det här upplägget i samråd med partiledarna och på så sätt förminskar man efter hand riksdagens makt i samhället.
2. Ingen av ledamöterna förefaller att ha någon form av kompetens inom områdena verksamhetsrevision eller haveriutredningar.
3. Samtliga ledamöter har eller har haft statliga karriärer och är därmed beroende av regeringen för sin framtid och har så varit under lång tid. Jäv brukar man kalla det.
4. Alla ledamöterna är svenskar. Märkligt att man inte kan hitta någon eller några utlänningar för den här granskningsuppgiften.
5. Kommissionen tillsätts alldeles för sent. De skulle ha börjat arbeta redan under annandagen för att kunna säkerställa att inga viktiga data går förlorade. Kanske kommer man i framtiden om man bygger upp en riktigt krishanteringsförmåga att se till att man har en sådan observatörsroll på central plats...

Utredningen är meningslös, det vet vi av erfarenhet. Det som skulle till är en rättslig utredning under ledning av en särskild åklagare för det är väl ingen tvekan om att man kan misstänka tjänstefel, allra helst om det som Göran Persson påstår om tjänstemännens försumlighet är sant. Om man nu ändå ska ha en sån här kommission så vill jag föreslå att Professor James Reason, en erkänd expert på organisatoriska haverier får ta plats som ledamot. Hittar ingen hemsida men här är i alla fall en av hans böcker: "Human Error"

Greger Wikstrand: "The illusion of security"

Häromdagen skrev jag om "the illusion of security". En sak jag missade att ta med när det gäller lösenord är att det inte bara är på internet man behöver hantera en hel uppsjö sådana.

Greger Wikstrand: "The illusion of security": "På internet vill otaliga websajter att vi ska skapa ett konto med ett unikt löenord men"

De flesta som arbetar på något företag behöver också göra det. Där brukar man ofta bli tvingad att byta sina lösenord med vissa intervall. Många system blir det och sällan har de samma intervall på bytena så antingen måste man hålla rätt på en uppsjö av lösenord eller så får man gå in och ändra på alla vid ett och samma tillfälle. Jag träffade en gång en utvecklare på ett stort företag som hade konton på ganska många system. Han fick ägna ½ dag varje månad åt att ändra sina lösenord.

Men du ska veta att de flesta inte har någon större fantasi när det gäller att hitta på nya lösenord. Det blir ofta att man upprättar ett system där man bara ändrar något i lösenordet tex hunddec04, hundjan05 osv...

När folk kommer tillbaka från semestern har de glömt sina lösenord och supporten får ta en hel del jobb med att fara runt i olika system och reseta lösenord. Såvitt man inte har skrivit upp lösenordet förstås... :(

Vi bör utforma våra säkerhetssystem utifrån en ordentlig riskanalys grundad på fakta och inte tyckande. Och sedan får vi inte glömma att göra en riskanalys av vår föreslagna lösning. Jag är övertygad om att det finns otaliga säkerhetssystem som skapar en "illusion of security" utan att egentligen tillföra något annat än besvär och kostnader.

Här är ett företag som jag tror har träffat något sånär rätt när det gäller säkra inloggningssystem. Det är synd att systemet inte är mer utbrett. RSA SecurID

Här finns en artikel om problemen med att övertyga användarna om att hantera lösenord "rätt": http://www.cs.ucl.ac.uk/staff/D.Weirich/chi2001.pdf

Här är en artikel om hur man kan skapa lösenord som inte går att knäcka även om man ser på när någon skriver in det i datorn: http://portal.acm.org/citation.cfm?id=1030083.1030116

Det finns mycket mer att läsa för den som tex går till http://portal.acm.org/ och söker på human factors och passwords.

"Who's in charge here?" communicating across unequal computer platforms

"Who's in charge here?" communicating across unequal computer platforms Det här är en intressant artikel som är relevant för min forskning.

Största katastrofen i Sveriges historia - knappast!

Göran Persson visar vad han går för. Han tror att 3600 saknade (döda) är den värsta katastrofen i vårt lands historia. Det är väl ingen som är förvånad att han är så okunnig. Digerdöden tog 1/3 (200 000) av befolkningen! Detta är inte i närheten. Sveriges Radio - Ekot Digerdöden (Kalmar läns museum)

Some ayurvedic medicines are toxic, claims US study : HindustanTimes.com

Så får vi höra av den sk hälsokostindustrin igen. Tungmetaller som bly, guld och arsenik anses tydligen ha en mycket hälsomsam effekt bara de "sublimeras" på rätt sätt. Hur kommer det sig egentligen att sk hälsokostaffärer till 95% har annat än mat på hyllan? Massor med piller varav vissa säkert fungerar medan andra tydligen tom kan leda till förgiftning. Tillåt mig citera en bekant som yttrade sig om de många kollegor hon hade haft som hållt på med sådant här: "I början trodde jag på det jag också men nu när jag har träffat på så många av de där så har jag förstått att det mest är charlataner och bluffmakare - jag har i varje fall inte träffat på några andra." Citatet är inte ordagrannt men andemeningen är den rätta. Läs mer på de här två länkarna: Some ayurvedic medicines are toxic, claims US study : HindustanTimes.com Are Ayurvedic drugs tainted with lead?