Nu hoppas jag väl egentligen att Öresundstågen följer efter och förbättrar inredningen de också. De måste väl ändå renoveras så småningom.
Mina åsikter om politik och en del annat... Liberal grundsyn, vetenskapligt förhållningssätt
Nu hoppas jag väl egentligen att Öresundstågen följer efter och förbättrar inredningen de också. De måste väl ändå renoveras så småningom.
Tyvärr misstänker jag att idéen kommer att leva kvar.
I am often pleasantly surprised that some passengers in my cab are quite interested in knowing the nitty-gritty details of the taxi industry in New York City. Since here you are, reading a taxi driver's blog, you may be just such a person. If so, let's take a minute to review the basics.
Efter att fotbollsstjärnan David Beckham fått två av sina lyx-BMWs stulna inom ett halvår varnar nu säkerhetsexperter för den nya tidens biltjuvar.
Inte nog med det, sedan dyker bilarna upp i Makedonien. Eller nåja, det gör de inte.
Snart kommer det väl fram att han inte kan spela fotboll heller? :)
Tydligen hade bilen beslagtagits i samband med en brottsutredning och det var inte möjligt att fastställa vem som egentligen ägde den. Inrikesministern har alltså inte varit ute och shoppat på svarta marknaden som man kan tro om man läser notiserna.
Var det Beckhams bil?
FOCUS Information Agency: "[...] there was no proof that the vehicle belonged to Beckham. Police spokesman Ivo Kotevski said that the jeep had changed hands 20 times in Spain and the police could not find out its real owner. “The jeep is not armor-plated and its chassis number is different from the one of Beckham’s car, although one can easily change the chassis number. Besides, this jeep is grey, whereas Beckham’s jeep was black”, Kotevski stated."
Okej för att man kan lacka om bilen och ändra chassinummer men varför skulle man göra sig besvär med att ta bort pansarplåten? Knappast troligt.
Inrikesministern har alltså inte gjort något skumt. Bilen är knappast Beckhams. Dålig faktakontroll i svenska medier?
Nu har jag varit ute i verkligheten och observerat. Det finns fullt med bilister som blir förbannade när fotgängare går över på övergångsställen. De tutar och hytter med näven trots att de borde ha sett på långt håll att någon är på väg mot övergångsstället. Som vanligt sover polisen.
Men ska lösningen på det här att ta bort övergångsställena? Självklart inte. Ta bort de som inte kan köra bil i stället.
De svenska så kallade snabbtågen toppar runt 200 km/h och det senaste hastighetsrekordet ligger på 250 km/h. De snabbaste tågen Stockholm-Göteborg körs i dagsläget på cirka 3 timmar. Om man antar att snittfarten ökar lika mycket som maxfarten (något orealistiskt eftersom man knappast kan öka farten i tättbebyggt område) så skulle det nya franska fartrekordet betyda att man kan köra sträckan på en timme. Det nya svenska fartrekordet däremot innebär en tidsbesparning på ungefär en halvtimme.
v | t |
---|---|
200 | 3 |
250 | 2,4 |
300 | 2 |
320 | 1,875 |
350 | 1,714285714 |
575 | 1,043478261 |
Det nya franska marschfarten däremot skulle innebära att tåget skulle kunna komma fram på mindre än två timmar. Om man jämför det från stadskärna till stadskärna med flyget så blir tåget en klar vinnare. På lite längre sträckor blir vinsten naturligtvis ännu större.
Nu är frågan varför de svenska järnvägarna inte är ens i närheten av att komma upp i de här hastigheterna. Det är klart att det är dyrt att bygga riktiga snabbjärnvägar men den politiska viljan borde snart kunna infinna sig nu när klimatfrågan är så pass aktuell. Men om det är för dyrt att börja med triangeln Stockholm-Malmö-Göteborg så kan man ju börja med någon kortare sträcka. På sträckan Uppsala-Stockholm skulle pendeltågen kunna köra på 15 till 20 minuter med den nya franska marschfarten.
Någonting måste i alla fall göras. Vi kan inte fortsätta att ha tåg som är så långsamma och dyra att det är billigare och snabbare att åka bil i de allra flesta fallen.
Vi vet att hon blev påkörd på övergångsstället som är en fredad zon. Det borde räcka för att föraren ska fällas i domstol.
Det finns flera förklaringar till att folk oftare blir påkörda på övergångsställen. När man tror att bilarna ska stanna och att bilförarna har koll på situationen känner man sig trygg och kliver ut i körbanan.
Om man däremot korsar en gata där det saknas övergångsställe försäkrar man sig om att det inte kommer några fordon innan man går över, menar Lars Olofsson.
(Sydsvenska Dagbladet 19/3 -07)
Men varför är det så i så fall? Därför att det finns två aktörer i en påkörning vid ett övergångsställe. Dels en fotgängare som ska försöka bedöma om han eller hon är beredd att riskera livet för att ta sig över vägen och dels en bilist som ska försöka bedöma om hon eller han är beredd att döda för att passera övergångsstället.
Svaret är uppenbarligen: ja, jag är beredd att döda för att passera övergångsstället. Ser man en fotgängare i närheten av övergångsstället så måste man sakta in i god tid. Väljer man att inte göra det har man inga ursäkter. Då har man gjort sitt val. Att riskera någon annans liv.
Kan det vara möjligt? Har de tänkt nytt på SJ. Hoppas att det inte stannar här.
Hur ska detta kunna få ett lyckligt slut?
Det måste göras en ordentlig utredning i detta träsk så att vi kan få en bra och fungerande trafik inom Rikstrafikens ansvarsområde. Första steget kanske borde vara att byta ut ledningen?
Vad gör Riksrevisionen? Man kan tycka att det vore dags för en effektivitetsrapport men någon sådan finns i alla fall ännu inte men se här vad man skrev i den senaste revisionsberättelsen:
Rikstrafiken har, beroende på bristande intern styrning och kontroll, överskridit anslaget Uo 22 36:12 med 204 tusen kronor. Rikstrafiken har tecknat avtal om förhyrning och vidareuthyrning av tågsätt. Befogenhet härför saknas.
Inte helt nöjda alltså... Fler detaljer finns i revisionsrapporten.