2005-03-24
Arbetsförnedraren omplaceras
2005-03-20
Bara man inte blir avslöjad är det OK
Arbetsförnedringen och aktivitetsgarantin
Mänskliga rättigheterna kränks
Snaran dras åt kring de mänskliga rättigheterna i takt med att socialdemokratin och den offentliga sektorn växer samman. Feministas med flera klagar på de dåliga kvinnolönerna i offentlig sektor men vilka är det som sätter lönerna? Jo, det sker efter en "förhandling" mellan det socialdemokratiska facket och den socialdemokratiskt styrda kommunen eller landstinget. Samma sak när hyrorna ska "förhandlas" mellan hyresgästföreningen och socialdemokratiskt styrda kommuners bostadsbolag. Vi har blivit så vana vid detta "kamratvälde" att vi inte längre tänker på det.
Under de senaste tio åren har det accelererat. Se bara på hur statliga styrelser och myndighetschefer numera nästan uteslutande rekryteras från partiets kader i stället för utifrån kompetens. Det finns mörkare sidor också. Kommunala politiker som hotar anställda med avsked för att de har utnyttjat sin yttrandefrihet. Nyligen var det en polischef vid Skavsta som i praktiken degraderades efter att han uttalat sig i pressen om den pressade arbetsituationen. Glöm inte heller de socialdemokratiska lokalpolitiker i Stockholm som dömts för valfusk.
Nu har det hela tagit rent Nordkoreanska dimensioner sedan en arbetsförmedlare och en facklig ombudsman hotat arbetslösa med ekonomiska repressalier om de inte deltar i en politisk manifestation. Visserligen är det legio inom arbetsförmedlingen att tvinga arbetssökande att delta i förnedrande aktiviteter som till exempel att gå på kurser där man får lära sig att ställa sig på led efter hårfärg men när man i sann diktaturanda tvingar medborgarna att delta i en demonstration då har man gjort något oförlåtligt.
Vad beror då allt detta på? Ren slump, stress, olyckliga misstag, elaka medier mm är de vanligaste förklaringarna. Ingen tror väl längre på dessa undanflykter? Vi kan bara hoppas på att rättsväsendet tar detta på allvar och dömer de två till hårda straff för deras övergrepp på själva demokratin. Våra lokala politiker måste ta avstånd från allt detta missbruk och ställa sig på barrikaderna för att försvara demokratin och de mänskliga rättigheterna!
2005-03-19
Insändare ang af-hotet i Nyköping, version 2
Lika lite som det duger med en ursäkt eller en undanflykt efter något annat brott duger det att skylla på stress och misstag när man förgriper sig på själva demokratin. Nu kan vi bara hoppas på att rättsväsendet delar min bedöming och dömer de två till hårda straff för deras övergrepp på själva demokratin. Fram tills dess vore det klädsamt om arbetarrörelsen i Ludvika tog avstånd från detta och andra oegentligheter som har kommit fram på senare tid. Låt inget liknande hända här också.
Insändare ang af-hotet i Nyköping, version 1
Under de senaste tio åren har det accelererat. Se bara på hur statliga styrelser och myndighetschefer numera nästan uteslutande rekryteras från partiets kader i stället för utifrån kompetens. Det finns mörkare sidor också. Kommunala politiker som hotar anställda med avsked för att de har utnyttjat sin yttrandefrihet. Nyligen var det en polischef vid Skavsta som i praktiken degraderades efter att han uttalat sig i pressen om den pressade arbetsituationen. Glöm inte heller de socialdemokratiska lokalpolitiker i Stockholm som dömts för valfusk.
Nu har det hela tagit rent nordkoreanska dimensioner sedan en arbetsförmedlare och en facklig ombudsman hotat arbetslösa med ekonomiska repressalier om de inte deltar i en politisk manifestation. Vad beror då allt detta på? Ren slump, stress, olyckliga misstag, elaka medier mm är de vanligaste förklaringarna. Ingen tror väl längre på dessa undanflykter? Nu kräver vi nolltolerans mot fusk och mygel inom "arbetarrörelsen". Socialdemokraterna i Ludvika måste ta avstånd från allt detta missbruk (om de kan) och ställa sig på barrikaderna för att försvara demokratin och de mänskliga rättigheterna!
Arbetsförnedringen?
Kanske skulle de byta namn till Arbetsförnedringen?
Ang hotbrev från arbetsförmedlingen i Nyköping
När myndighetspersoner tvingar personer att delta i politiska manifestationer så är det inte bara en kränkning av de berörda personerna utan också ett hot mot demokratin. Tvångsdeltagande i politiska demonstrationer är säkert vanligt i diktaturer som Nordkorea eller det forna nazi-tyskland men har inget att göra i ett fritt och demokratiskt samhälle. Som medborgare ser jag det som min plikt att försvara demokratin genom att begära att detta övergrepp beivras.
Jag anser att såväl "bill" som "bull" har gjort sig skyldiga till Olaga tvång genom att hota om "... att om annan lämna menligt meddelande ..." (BrB 4 kap §4) dvs att de hotat om att anmäla till a-kassan att dessa personer inte längre ska få de a-kassepengar som de behöver för att försörja sig.
Jag anser dessutom att "bill" har gjort sig skyldig till tjänstefel.
Dessutom anser jag att det bör utredas om det har förekommit några oegentligheter mellan dessa två eller andra personer för att få "bill" att ställa sig bakom detta brev.
I media har förekommit uppgifter om att "bill" skyller det hela på ett misstag. Det kan knappast vara en rimlig ursäkt när man har satt sin namnteckning på ett dokument. I så fall skulle ju den som tex har tagit ett lån kunna låta bli att betala med hänvisning till att namnteckningen var ett "misstag".
2005-03-18
Intressant Blogg
2005-03-17
Upphovsrätten
Det är helt klart att den digitala tekniken är ett hot mot rättighetsinnehavarnas nuvarande affärsmodeller. Då finns två vägar att gå. Den ena är den som vi är inne på nu; att med allt mer drakoniska åtgärder straffa dem som hotar modellen.
Den andra är att införa en ny modell. Det finns ett system som har fungerat i snart hundra år: Radions licensavgifter som via STIM fördelas till rättighetshavarna. Det skulle kunna fungera på samma sätt för privatpersoner. För en rimlig månadsavgift skulle man kunna få ladda ner och spela upp hur mycket musik osv. Avgiften skulle till och med kunna ingå i abonnemangsavgiften för bredbandet.
Fördelen för upphovsrättshavarna är att de skulle få en relativt fast inkomst och slippa att själva betala för mellanhänder och distributionskanaler. Fördelen för konsumenterna skulle vara att de på ett mycket enkelt sätt skulle bli "lagliga". Förlorarna skulle vara mellanhänderna.
Kina och Taiwan
Här ser vi världens största land, en ondskefull diktatur där större delen av befolkningen lever i armod som hotar att överfalla en liten välmående demokrati utan annat skäl än att de än gång i tiden var samma land. Det är ungefär som om Sverige skulle bestämma sig för att "befria" Åland. Sällan har man sett något så tydligt exempel på Goliats kamp för att krossa David.
Det finns bara en anständig sak att göra i det här läget. Sverige måste skicka trupp till Taiwan dels för att visa att vi alltid står på demokratins sida i kampen mot diktaturen dels för att sona vårt moraliska och politiska stöd till Kinas rustning. I det långa loppet är det långt viktigare än kortsiktiga handelsfördelar med en regim som vadar i blod.
Den nya ari(s)tokratin
Det är så synd om (s). Här försöker de införa ett nytt politiskt styrelseskick baserat på ett gammaldags feodalvälde men med en ny ari(s)tokrati och så får de bara elak kritik i pressen. Inget är väl mer naturligt än att Bosse Ringholm åker regeringsplan för att inte missa en fotbollsmatch eller att en avdankad minister som Anders Sundström får fantasilön som VD i rörelseägda Folksam. Vi måste lära oss och förstå att de tillhör en annan klass än oss andra. Det är därför som ministerämbeten har blivit halvärftliga (Bodström, Leijon mfl).
Nästa steg blir väl lagstiftning om att media ska vara mer oparti(s)ka och (s)akliga.
2005-03-14
Fel motiv för nedskärningar
Motiveringen skulle vara stora kostnadsöverskridanden och att man måste anpassa sig till den demografiska utvecklingen. Men faktum är att Ludvika år 2003 hade lika många elever per lärare (heltidsekvivalenter) som rikssnittet, 12,5±0,1, enligt Skolverkets statistik.
Det man reagerar på är i stället de skenande och abnorma kostnaderna för elevvården. De har de senaste åren (2001-2003) legat på ungefär det dubbla per elev mot snittkommunen. En utveckling som tycks ha börjat 1999. Året därpå började även kostnaderna för skolskjutsarna att skena.
Om man tittar på "toppåret" 2002 så var överkostnaden inom de här två områdena cirka 8,5 miljoner jämfört med rikssnittet.
Samtidigt så drog man ner kraftigt på läromedel, utrustning och skolbibliotek. 2003 låg man på 72 procent av rikssnittet på detta område vilket ska jämföras med 138 procent tio år tidigare. Ett annat område som Ludvika utmärker sig på är de små enheterna. En snittrektor klarar att basa för 24 lärare medan en rektor i Ludvika bara klarar av 17.
Ludvika utmärker sig också när det gäller den låga andelen utbildade lärare, bara 74 procent vilket är 89 procent av vad som gäller i hela landet.
Vad blir då slutsatsen av denna sifferexcercis? Jo, att kostnaderna må ha skenat i Ludvikas grundskolor men att det inte beror på att man har satsat så särskilt mycket på de två grundläggande komponenterna i skolan; lärare och läromedel.
Publicerad i NLT 11/3 2005
2005-03-10
Moderat förklaring, tack!
Svar till Gunnar Åhgren, 7/3:
Gunnar Åhgren försöker försvara moderaternas principlösa stöd för badäventyret. De allra flesta kan nog hålla med honom om att det är trevligt att bada och att om man bara har tillräcklig tur så ska det nog kunna gå runt.
Men det är väl inte det som är frågan utan om kommunen överhuvudtaget ska hålla på med sånt här? När Gunnar Åhgren själv skriver att man måste värna "den verksamhet som vi verkligen måste sköta" undrar jag hur han får in badäventyret i den kategorin.
Moderaternas stöd strider som jag tidigare påpekat mot deras egna kommunpolitiska program. Snälla Ludvikamoderater, förklara nu utifrån er ideologi varför det är rätt att bygga badet.
Publicerad i NLT 10/3 2005
2005-03-08
Hans & Marias recept
2005-03-02
Rikstrafiken igen
Hur ska detta kunna få ett lyckligt slut?
Angående Er skrivelse om Rikstrafiken dnr 16-2005-0079
Riksrevisionen är en myndighet under riksdagen med uppgift att granska den verksamhet som bedrivs av staten. Verksamheten hos Riksrevisionen är reglerad i lag, bland annat lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m. och lagen (2002:1023) med instruktion för Riksrevisionen.
Riksrevisionen har en grundlagsreglerad oberoende ställning (12 kap. 7 § regeringsformen). De tre riksrevisorerna leder Riksrevisionens verksamhet och beslutar självständigt om vad som skall granskas, hur granskningen skall gå till och vilka slutsatser som skall dras av granskningen.
Riksrevisorernas självständiga beslutanderätt om granskningar innebär att Riksrevisionen inte vidtar några utredningsåtgärder eller revisionsinsatser i enskilda fall på enskildas begäran eller uppmaning. Information från enskilda kan dock beaktas och eventuellt påverka planeringen av kommande revisionsinsatser.
Riksrevisionen avser att överväga om Er skrivelse bör påverka planeringen av kommande revisionsinsatser. Kopia av Er skrivelse har därför överlämnats till avdelningen för effektivitetsrevision, EFF 6, vilka har Rikstrafiken inom sitt ansvarsområde.
Er skrivelse föranleder, utöver sådant eventuellt beaktande, ingen åtgärd från Riksrevisionens sida.
Med vänlig hälsning Registrator Enligt uppdrag